Sjöstrands Blogg

10 December 2018

Ingen vanlig dag idag inte. Fast... jo det är det. Jag slutade fylla år för 8 år sedan, haha. Så idag är min födelsedag egentligen, men fastna vid 21. 

(null)


Har hänt en del. Mamma har åkt in på akuten för misstankar av stroke/TIA. Men hon kom hem i torsdags och så får vi hoppas inget mer händer.. sedan så är flytt på gång den 4/5 Januari. Äntligen! Så det är kaos delux här hemma.
Julpyntet har varit framme ett tag så nu börjar det plockas bort. Granen får vara kvar ett tag och även sonens lilla gran. 

(null)


Jag lyckas hålla hyacinter levande men julstjärnor dödar jag? Det är som vissa av mina orchideer... vissa överlever och blommar på nytt, vissa dör haha. Går bra för mig. Köpte ett fint soffbord jag har fått fylla i lite med färg och tvättat korgarna m.m. Men bilder får ni se i nya lägenheten :D.

Var på jul på Liseberg igår och sonen skötte sig kanon och hade jättekul! Så det ska vi försöka göra varje år, även på sommaren. 

(null)

Nästa vecka så far vi till Gotland med. Så händer en hel del innan nyår! Och efter nyår är det flytt och en ny påbörjan på en ny kula. 

Varit på Gekås och lite sådant också, hälsade även på morföräldrar. Bloggar inte så mycket eftersom mycket med flytt etc. har fått ta den tiden. Men det ska bli ändring på det :D. 


❉ Godnatt 




27 November 2018

Kan ju inte låta bli! Jag började ju julpynta lite tidigt. Men nu tänkte jag faktiskt börja att göra lite julgodis. Provade att göra julskum/jultomte-fugde. Det rekomenderar jag stort och är busenkelt att göra! Sedan så tänkte jag klassiska knäck, sedan så får vi se haha. Jag bruka ju busa till recepten lite. Så sist fick mina fudge lite sötmandel i, vilket blev en riktig hitt. 
 
Annars händer inte så mycket. Imorgon blir det kiropraktor och helgen blir det att jobba på lördagen på sitt andra jobb. 

Julmusiken strömmar på i min ensamhet med massa förberedelse utav disk av all godis haha. 
 
 



24 November 2018

Har inte bloggat så mycket det senaste, inte alls egentligen. Men det har varit väldigt mycket sistående, både bra och dåligt. Har känt mig väldigt på topp och framåt och på G. Men senaste dagarna, kanske en till två dagar max. Så har jag sjunkt något stort inom mig. Jag har tappat både glädjen och detta med att se framåt och glädjas. För jag känner mig ärligt riktigt kass, dålig, äcklig... och andra sådana saker. Som jag vet att jag inte egentligen känner. För jag brukar ha ett riktigt bra självfötroende, inte om mitt utseende men resten av mig. Att jag har kommit så långt i mitt liv och vad jag har gått igenom. Vet även hur mycket jag peppar, säger ifrån till vänner. För jag vet hur duktiga dom är, hur mycket dom kan, hur bra dom är och hur jäkla bäst dom bara är. Men man ska veta det att det självfötroendet har jag väll inte om mig själv alls längre. Jag ger hellre mina vänner spark i baken för att lyckas än för mig själv.
 
Jag har absolut inte tappat livsglädjen eller något sådant. Men tappat självaste ordet Glädje och Kämparglöd. Jag känner idag att ingenting spelar någon roll. Just nu känner jag bara för att stänga av allt runt om mig, bli en robot och bara fortsätta framåt utan att ha någon empati för mig själv. För vad jag än känner, gör eller säger så antingen är det fel eller så får man det emot sig och hugg. Jag har börjat lära mig att inte säga för mycket och bara säga saker när det behövs. Men knappt det lär jag göra... 
 
Jag kände verkligen waooow imorse och efter kiropraktorn och bättre rygg så har man känt waoow med. Men jag känner mig bara kass och värdelös... Vet att man har sådana dagar. Men nu känner jag mig noll värde i folks ögon. Jag har få men väldigt bra vänner som finns och lyssnar. Men när andra sparkar och hugger så tyngs det ner tyvärr mycket mer...
 
Jag hade i alla fall en bra kväll med världens bästa Hannah och Johan. Så det känns bra. Men vågar inte känna bra och glädje för jag vet att det hugger en snart. Får väll se om det blir flytt också.. 
 
Nu ska jag lägga mig.. Godnatt



11 November 2018

Helgen har varit väldigt fartfull och väldigt knepig, hela veckan blev det rättare sagt. Fick ta en kollegas förening för hon var sjuk. Sedan så fick jag arbeta in en dag för att kunna fixa annat en dag. Sedan så i lördags hade W kalas på Leklandet. Rekommenderas verkligen och något som passade barnen perfekt. Dom skötte sig kanon, även om det var blandade åldrar och kön. Så det uppskattades av barnen. Det bjöds ju även på pannkakor, godis och slush. Och vem tackar inte nej till det? Han fick en massa fina och roliga presenter. Så tusen tack ni som kom och ni barn som var med och lekte. 

Sedan så känns verkligen allt så stressat. Vet inte varför.. men känns som man får bråka med allt o alla för saker ska fungera. Även om det kanske inte riktigt är så. Tror bara att allt är så stressat inför jul, även om jag inte känner mig stressad för att handla julklappar m.m. Brorsan är ju klar. Vi kör ju sådan där smart sak att vi i familjen på mammas sida köper ju julklappar en->en. Alltså jag till en, den i sin tur till en annan osv. Mycket lättare och smidigare. Även att man kan fokusera helt på en person. Så ska fråga pappa om vi ska köra samma sak detta året. 

Däremot är ju killen kvar och även dom små julpysseln som jag och tänkte göra. 

Tur man ska till kiropraktorn nu på onsdag. Så han kan knäcka mig hel igen. Har hjälpt en del men nu börjar vissa smärtor komma tillbaka. Så hoppas på en tid till innan jul. Annars får jag sjukskriva mig om jag inte kan få hjälp att gå dit via jobbet. För smärtorna kom mer och mer via jobbet och när jag var hos kiropraktorn sist så kände man sig som en ny frisk person. Vilket underlättar rejält. 

  (null)






06 November 2018

Vet inte hur riktigt hur man ska förklara morgonen idag. För jag har ju "rutin". Mest för att jag ska ha något att gå upp för och hinna med innan jobbet. Då är det te med honung och ingefära. Sedan så om jag är hungrig så blir det smörgås/knäckemacka och så ett glas med C-vitamin. Jag fixa ordning detta som vanligt. Men plötsligt lägger jag brustabletten i teet, gör om den.. lägger då te-påsen i glaset för C-vitamin. Bara där spåra det. Kände att denna dag kommer spåra ur haha. Ajemen, får ett sms ifrån min arbetsledare att hon behöver hjälp för en kollega är sjuk. Självklart man ställer upp för sitt team. Så blev att ta Gråbo på torsdag så man får pussla om och fixa så alla föreningar blir glada och nöjda. hade spritt ut varenda lilla cm utav sina jackor, fleecer, vantar m.m. på hela golvet i skolan... man kände bara... jippi haha. Så denna dagen är en skev dag med massa knas helt enkelt. 
 
Snart är det jul och då åker killen till Gotland. Nyår och Jul blir barnfritt då det är pappajul/nyår iår för sonen. 
 
Bästa kompisen ville att vi skulle ta lite höstbilder på bilarna så får la försöka fixa detta. Så även min fotosida hålls igång. Men får låna mammas kamera då min som är likadan, har pajjat. 
 
Nu sitter jag och W och pärlar. Eller jag ska bara skriva klart här så ska jag fortsätta hjälpa han. Försöker även klura ut vad tusan jag kan önska mig i julklapp... och födelsedag. Det är verkligen svårt. Jag kan ju komma på tusen saker men så känns det som att det är något tråkigt att ge haha. Killen köpte en go parfym så tänkte mig kanske någon go body-scrub. 
 
Nu säger vi nästan Godnatt och fortsätter med pärlandet. 



2 November 2018

Jag kan ju börja med att i Onsdags så var jag för första gången hos en kiropraktor. Jag visste inte om jag skulle vara nervös, lugn, glad eller vad man skulle ha för känsla. För mig var det mer en sådan doktor som bröt nacken av dig eller bröt ryggen så du blev förlamad. Men jag kom dit och berätta mina problem. Glömde dock tala om, om mina sitben eller vad det kallas. Även att han gärna får försöka med knäna även om det är ett medfött fel etc. i dom. 
 
Efter behandlingen så kändes det som jag kunde flyga. Kände mig plötsligt lättare. Han var dock väldigt förbannad på puckot, efter jag berätta hur han körde in i mig (han höll på med sin mobil, körde rätt in i bakändan på min bil). Men jag kan ju läka min "skada". Som redan nu är bättre. Medans aset får leva med en front-krockad, skev och trasig bil och även ha krocken i sina ögon/huvud för resten av sitt liv. 

Så kiropraktorn fixa även att knäcka ryggen lite vad jag förstod som. Det enda jag hörde var ett jäkla massande knakande och sprakande. Han tryckte även ut mina knutor, för det hade jag en hel del längs ryggraden.

Men senare på kvällen så hade jag så jäkla ont! Men dagen efter så kändes det verkligen som att nu arbetar jag rätt muskler. För jag har idag träningsvärk där jag bör känna träningsvärk efter alla trappor och så. Så ska ha tid den 14 November. Så längtar verkligen och vet nu hur jag ska slappna av och att det inte alls är så läskigt och farligt. Kanske be han känna på mina fötter och vader med? Att han får knäcka upp hela min kropp haha. Har ju även behövt justera bilstolarna för att sitta rakare, just för att det känns bekvämare. 
 
Idag så blev det en liten tid på stan med Emma. Vi åt lite och köpte "lite" godis... jag är skyldig till "lite". Jag och Emma gick ju förbi två som hade krockat med varandra. Det var lite hörn mot hörn. Alltså en touch. Det enda mamman, till en son som satt i ena bilen (som jag tycker gjorde fel då den bilen kom på hennes högra sida). Brusa ju upp och gapa och skrek och skällde ut bygg killen i andra bilen och brydde sig inte alls om sonen. Och enda hon sucka och höll på sura över var att dom skulle missa sonens match. Men hallo tant? Din son som står förvirrad med handen i ansiktet och är förkrossad? Skit i den där jävla matchen och ta hand om din son. Det var en byggplats med och byggkillen hade dålig sikt men han hade ju rätt att köra ut. För vi såg inga väjningsskyltar eller markeringar på marken. Hade god lust att hjälpa hennes son men då skulle hon förmodligen bara flippa ut på mig och jag skulle bli så jäkla arg. Sedan var det ingen stor krock utan en touch hörn mot hörn och knappt en buckla. Så kändes inte som jag lämna skadade eller livshotande.
 
Nu ska jag se Bonde söker fru ( inte dom ifrån tv.n utan dom där på tv-play). Blev klar förresten med stolarna o bordet. 
 
(null)




30 Oktober 2018

Jag håller ju på att tänka ut hur snyggast köksbordet och stolarna kan målas. Jag vill ju helst måla stolarna vita och göra ljusare grå tygsits på dom. Men då passar inte det in som jag vill göra med bordet. För så som på bilden vill jag ha (fast sitsen ljusare grå) men tycker det skär sig så ihop. Så antingen ha stol utan tygsits och ha båda vit/träfärg. Eller tygsits grå/stol vit och måla bordet grå/vit? 

Älskar ju båda förslagen! 
(null)

Bordet jag har ser nästan ut som på bilden fast svarvad kant. Stolarna är nästan så med. Ser ni på bilden. 

(null)

Vad tycker ni kan bli snyggast? 
Eller kanske bara måla dom vit/gråa utan tyg?



29 Oktober 2018

Hela helgen har varit ett kaos av kalas fast på ett bra sådant sätt. Var rätt så lyckat tycker jag. Saknades dock morbröder och morföräldrar. Men dom firar lite senare. Annars idag har varit en sådan dag man undrar bara... varför? För jag vakna först vid 05.15.. pigg och ville upp och jobba. Så blev att börja tidigt idag. Blev även att Toyotan fick sig lite vinterdäck på också. Rätt smart nu när det börjat bli kallt.. men sedan så säger Yr och Smhi att det ska bli 7-12+. Vad hände med snön? Jag fick ju sådan där jul-feelings och t.om. killen nästan godkände att jag skulle få julpynta redan nu. Haha...visst skönt att få ha så mycket plusgrader som möjligt men ändå. 
 
Nu är fönsternissarna här efter att ha fått vänta 1 månad och lite till. Men roliga är att dom byter nu när det är kallt och fixar så jag har ett stort hål rätt upp i snedtaket... känner ju hur det strålar värme... eller inte. Och sedan så betalar jag änna värmen här så det blir ju sådär billigt om dom tänker ha tvärdrag ifrån hålet till trappuppgången haha. 
Däremot är det rätt kul att lyssna på fönsternissarna... och dom var ju inte gladaste i huset direkt haha.
Så idag är en dag.. varför...?
Vill ha hem min plopp nu... 



26 Oktober 2018

När man ser sina vänner både på Facebook och på snap att dom har snö... då blir man lagom avis! Jag har satt på vinterdäck på mina hjulade ting men ingen snö! Men där folk inte har satt på vintersnurror, där snöa de!! 

Snö vill jag också ha! Men blir la inget med det. 

Idag har jag och D stått ut med varandra i 1 år... i ett år har vi alltid varit ihop. Rätt knepigt att tiden går så jäkla fort. W går i skolan.. vart är tiden? Vad hände med att man var runt 18 eller 15? Eller 21 som jag har fastnar vid att jag är.. även om jag betydler är äldre. Nej.. nu ka vi fortsätta skära ut pumpan och fixa här hemma. 



25 Oktober 2018

Idag är en sådan dag allt bara känns ironiskt och hånfullt. Precis som att mohaha, sparkar på dig. Kan ju vara så att man väntar på besked och hela tiden skjuts fram. Detta gäller ju inte bara en sak heller. Så man känner ju som att folk bara sparkar på en och jävlas. Är inte förvånad heller.

Men däremot något som jag kom tänka på efter att ha varit på olika intervjuer i sitt liv. Är om en rekryterare som ringde till mig innan jag började jobba på Meca. Hon sökte en fordonstekniker till en verkstad. Ni som inte vet vad rekryterare är så är det sådana som hjälper andra företag/bolag att intervjua och sedan välja ut t.ex. 5 som verkar vara bra och passa jobbet. Så företagen och bolagen slipper sitta med tusentals som söker jobbet och bara har några som är passande för just det jobbet

Jag självklart ville ju chansa på det och visa vad jag går för. Jag har ju ändå certifikat och arbetat in mina lärlingstimmar som fordonstekniker. Då var jag inte alls lika självsäker och framåt och förstående som idag. Idag vågar jag öppna munnen och säga ifrån mer och vara mer självsäker och veta vad jag kan och inte kan. Och självklart försöka mer.

Men då så hade hon tagit in 10 styck att intervjua, inte samtidigt utan man satt själv med henne. Hon fråga frågor och sedan så slänger hon ur sig hånfullt och tyket "Jag känner ju dom på verkstan och jag brukar ju jävlas med dom och välja fyra styck och sedan ha en som är tvärtom och tappad så dom har något att bita i"

Då fatta jag inte att det var mig hon mena så jag var ju glad ändå och trodde hon mena någon annan. Idag hade jag inte accepterat det utan skällt ut henne och ifrågasatt vad hon mena med det. Men hon hade alltså fördomar om mig innan hon ens hade träffat mig. Underskatta mig aldrig för jag kan mer än vad många tror. Och kan jag inte så lär jag mig det fort. Går jag på intervju idag så har jag mer staket i mig och vågar fråga mer, ställa krav och ifrågasätta. 

 Men just nu vill jag bara ha positiva besked så denna känsla jag har nu bara är pga. fullmåne eller något haha. 

 

Smiley face